English
Svenska2.1 Konstruktion
Det finns mycket mer teknik bakom ett treglasfönster än ihopsättandet av tre stycken glaskivor. Tillexempel så är det optimala avståndet mellan glasen ca: 16 mm, detta maximerar den isolerande effekten hos fönstret. Sätts glasskivorna för nära varandra så förlorar treglasfönstret delar av sin isolerande förmåga och sätts glasskivorna för långt ifrån varandra finns risken att gasen bildar konvektionsströmmar vilket försämmrar den isolerande förmågan hos fönstret.
Som nämt ovan fyller man rummet mellan glasskivorna med gas eftersom detta generar bättre isolering än luft. Gas har mämligen en lägre konvektion (annars känt som värmetransport) och isolerar därför bättre. Argon är den vanligaste gasen man använder sig av, eftersom den är billig att tillverka och ökar isoleringen med en tredjedel jämfört med luft. Den mest effektiva gasen att använda sig av är Krypton. Denna gas isolerar dubbelt så mycket som vanlig luft.
För ett så effektivt fönster som möjligt används ett så kallat lågemissionsskikt. Med hjälp av ett lågemissionsskikt på glaset kan man förändra fönstets strålningsegenskaper. Man vill allra helst uppnå en så stor reflektion på den långvågiga strålningen som möjligt. Denna strålning går även under namnet temperaturstrålning. En större temperaturstrålning minskar dom existerande värmeförlusterna som normalt sätt uppstår hos ett fönster och detta är målet med lågemissionsskiktet. Ett lågemissionsskikt består normalt sätt av ett tunt skikt av metall eller metalloxid. Detta skikt anbringas normalt direkt på glaset eller via en tunn plastfilm som sedan fästs på glaset. Beroende på vilken metall man använder får glaset olika egenskaper. De vanligaste metallerna hos lågemissionsskikt idag är framförallt indiumoxid, tennoxid, koppar, silver och guld.
Dom flesta treglasfönsterna idag använder glasskivor av samma tjocklek men det ska dock noteras att detta inte är ett nödvändigt kriterium. För att reducera de flesta standardglas.
2.2 Hur är ett fönster uppbyggt?
Ett fönster består av mer säker än bara ett glas och en karm. Här nedan presenterar vi en detaljerad beskrivning av alla delar så att det blir enklare att hänga med när du läser eller handlar fönsterdetaljer och tillbehör (Hitta bild)
2.2.1 Bågbottenstycke
Den understa vågräta delen av fönsterbågen.
2.2.2 Bågöverstycke
Den översta vågräta delen av fönsterbågen.
2.2.3 Fönsterbåge
Delen där fönsterglaset sitter.
2.2.4 Fönsterhake
Metallkrok som låser fast fönsterbågen i stängt läge.
2.2.5 Isolerglas
Två eller flera glas som är hermetiskt tillslutna. Mellanrummet mellan glasen innehåller torr luft eller gas.
2.2.6 Kopplat fönster
Ett fönster med bågar i två delar som går att dela (alltså fyra sidor att putsa).
2.2.7 Karm
Delen som sitter fast i väggen.
2.2.8 Karmfast fönster
Ett fönster som inte går att öppna.
2.2.9 Karmyttermått
Karmens exakta yttermått, bredden anges alltid först. Exempel: 985 x 1185 mm = ett modulmått på (10x12).
2.2.10 Karmunderstycke
Den nedersta vågräta delen av fönsterkarmen.
2.2.11 Mittpost
Den lodräta mittstolpen mellan två fönsterbågar.
2.2.12 Profilering
Fönstrets raka kanter har profilerats för en snyggare design.
2.2.13 Spanjolett
Anordning som låser fönsterbågen i karmen.
2.2.14 Spröjs
Tunna lister som delar in fönsterrutan i mindre fält. Det finns fast och löstagbar spröjs.
2.2.15 Sideswingfönster
Betyder att fönstret kan snurra vertikalt runt sin egen axel.
2.2.16 Tvåglas eller treglas
Antalet glasskikt i varje fönsterbåge. Treglas spar mer energi.
2.2.17 Tvärpost
Den vågräta mittstolpen mellan två fönsterbågar.
2.2.18 Vridfönster
Ett fönster som öppnas genom att vridas runt 180° utanför fasaden.
Directory
The directory of triple glazing suppliers.