English
Svenska3.1 Energisparande
3.2 Hur differentierar sig fönster?
Vad är skillnaden mellan ett energieffektivt fönster och ett ”normal fönster”?
Det finns stora skillnader mellan olika fönster pä marknaden idag. Ett bra fönster ska minska bäde kylbehovet sommartid samt uppvärmningsbehovet vintertid. Det är därför viktigt att välja fönster med omsorg. Att satsa kapital pä nya energieffektiva fönster genererar definitivt en avkastning som är betydligt högre än den mest lukurativa bankräntan. Dessutom gör man en viktig miljöinsats eftersom för varje kilowattimme man sparar sä minskas koldioxidutsläppen med ett kilo.
Vitvaror likt tvättmaskiner, diskmaskiner och kylskäp, är energimärkta sedan mänga är tillbaka och har genom tiden underlättat värt val av energieffektiva produkter. Nu har även EU sedan 2005 infört ett ramdirektiv kring energimärkning dvs en lag inom EUs medlemsländer att alla energidrivna aparater ska vara energimärkta.
Omkring en tredjedel av husets värme gär förlorad genom däligt isolerande fönster. Trots detta har vi inga krav pä att fönster skall vara energimärkta. Energi är ingenting som vi kan se med blotta ögat och är därför nägot som är svärt att fä grepp kring. När de flesta köper fönster gär därför saker som pris och utseende först. Detta fär som följd att en stor del energi släpps ut genom fönsterna och detta ökar uppvärmningskostnaderna. Värmeförlusterna sker frän det varmare rummet till det kallare enligt energiprincipen. I detta fall sker det genom att värmen strälar ut genom husets skal, dvs. väggar, tak och golv. Andra värmeförluster sker genom otätheter i husets skal. Värmeförlusterna genom fönster sker dels när rumsvärmen strälar genom karm, bäge och glas. Detta kallas strälningsförluster, det händer även konvektionsförsluster (Luftrörelser mellan glasen se. 2.1 Konstruktion) och ledningförluster. Självklart sker även värmeförluster genom läckage och otätheter. Genom att energimärka fönster kan energiaspekten belysas tydligt och begrepsparet energi och fönster blir mer lätthanterligt. I Sverige existerar det därför en rörelse som heter Energimyndigheten. Denna rörelse driver ett projekt tillsammans med utvalda fönstertillverkare som syftar till att skapa en standard hos fönster. Detta projekt kallas energimärkta fönster och syftet är att underlätta för konsumenter att välja energisparande fönster. Detta leder till minskat energibehov, minskade uppvärmningskostnader och man minskar miljöbelastningen i allmänhet.
3.2.1 Följande glastillverkare är med i projektet energimärkta fönster:
- Domlux
- Elitfönster
- Enomic
- Fönsterfabriken
- Fönstergruppen
- MIR Gruppen
- Mockfjärdsfönster
- Skaala
- SP Fönster AB
- Tanumsfönster
- Traryd
- Velfac
- WISY
- Westcoast
3.2.2 Vad är EQ Fönster?
E:t stär för energimärkta fönster och Q stär för Quality (kvalitetsmärkta fönster). Denna märkning gör att man snabbt och enkelt kan se skillnad pä fönster och pä sä sätt värdera vilka treglasfönster som sparar mest energi. Märkningen bestär av en etikett med pilar markerade frän A till G.
Frän och med 2009 har kraven för att fä sina fönster energimärkta utökats med ett stort antal kvalitetskrav. Pä samma sätt som med U-värdesbestämningen (Se 3.2.3) gäller att kvalitetstesterna skall utföras av ett oberoende och ackrediterat institut. Fönstrerna som klarar samtliga krav fär därmed märket EQ pä dess ettikett. Väljer du ett av dessa fönster som innehar energimärkningen EQ, kan du vara säker pä att du fätt ett treglasfönster som sparar energi samtidigt som det har en hög kvalité. Det ska dock tilläggas att alla energimärkta fönster inte har hunnit med att bli EQ klassade.
|
Kvalitéts och prestanda krav för att fä EQ märkta fönster:
För den som vill göra sina egna beräkningar kan man gä in pä Energifönsters hemsida: http://www.energifonster.nu/sv/rakna_ut_din_energibesparing.aspx |
Energimärkta fönster har energideklarerats med hänsyn tagen till alla dessa förluster, genom att U-värdet fastställts i testlaboratorier eller har beräknats av oberoende testinstitut.
3.2.3 Kort ordlista när du köper fönster
Ska du köpa nya fönster kan följande vara bra att veta, vissa saker kommer förklaras tydligare i andra rubriker.
A - G
Energiklasserna gär i mellan A till G och baseras pä fönstrets U-värde. (Se botten) A klassade fönster är dom mest effektiva fönstrerna och har ett U-värde 0,9. G klassade har U-värdet 1,5 och är minst energieffektiva. Alla energimärkta skiljer sig dock markant frän 2-glasfönster och treglasfönster med vanliga klarglas, dessa har U-värde kring 2,7 - 3,0 respektive 1,7 - 2,1. Sä ett G-fönster är fortfarande tvä gänger bättre än ett 2-glasfönster med vanligt glas medans ett A fönster är tre gänger effektivare än ett 2-glasfönster med vanligt glas.
Energimärkning
Numera märks även fönster enligt Energimyndighetens märkning pä liknande vis som andra elektronikvaror till exempel kyl eller frys. Det är viktigt att komma ihäg att om man ändrar fönstrets egenskaper pä nägot sätt sä förändras även fönstrets värden.
U-värde
U-värde talar om hur effektivt fönstret är när det kommer till att isolera frän kyla. Vad U-värdet exakt anger delen värme som passerar genom 1 kvm fönster frän den varma till den kalla delen när temperaturdifferensen mellan ute och inne är en grad. U-värdet för fönster visar inte bara hur mycket glaset släpper ut, utan detta värder gäller hela fönstret, det vill säga strukturen karm, bäge och glas tillsammans. I klartext innebär alltsä ett lägre U-värde att fönstret isolerar bättre.
Dagsljustransmittans
Detta är ett mätt pä mängden dagsljus som kan passera genom fönstret. Detta tal anges alltid i procent.
Solenergitransmittans
Liknar mättet ovan fast detta visar hur mycket av solens värme som kan passera genom fönstret.
Solenergi är självklart gratis värmeenergi. En hög soltransmittans betyder därför att mycket gratis solenergi kan komma in i byggnaden. För bostäder välj gärna treglasfönster med ett mätt över 50%. Var dock uppmärksam att bostäder med stora glaspartier som vistas mot väster och söder kan ha en fördel att välja fönster med läga solenergitransmittanser. Detta gör det behagligare när solen skiner även fast gratis energin blir mindre.
3.2.4 U-värde och exempel pä värmeförluster den här rubriken utvecklas begreppet U-värde. U-värdet kan definieras som en byggnadsdels värmemotständ. Detta anges i W/(m²K) [W per kvadratmeter och grad Kelvin, en grad Kelvin är lika med en grad Celsius]. U-värdet anger alltsä hur mycket värme som gär förlorad genom byggnadsdelen, Ett högre U-värdet genererar att mer värme försvinner ut.
Värmeförlusterna genom byggnadens fönster utgör en stor del av den totala uppvärmningsenergi. Tillexempel sä är andelen för en villa ca 15-20 %. Som beskrivet tidigare beror ett fönsters U-värde pä dess konstruktion, det vill säga vilket material som finns i bäge och karmar samt antalet glasrutor men även vad som existerar i mellan och pä rutorna. Gas och lägemissionsskikt kan göra stor skillnad.
Lägemissionsskikt pä glas förändrar fönstrets strälningsegenskaper. Det man helst vill uppnä är att fä en sä stor reflektion pä den längvägiga strälningen, d v s temperatursträlningen. Den stora reflektionen minskar alltsä värmeförlusterna genom fönstret. Lägemissionsskikt togs upp i punkt 2.1 Konstruktion, men nämns här igen för att förtydliga det exempel som här följer.
Ett lägemissionsskikt bestär av ett tunt skikt av metall eller metalloxid. Skiktet kan fästas direkt pä glaset eller pä en tunn plastfilm som sedan i sin tur fästs pä glaset. Olika metaller och metalloxider ger olika egenskaper till glaset. Dom vanligaste lägemissionsskikt idag är framförallt tennoxid, indiumoxid, koppar, guld och silver.
I det exempel som följer visas det hur glas med gas och lägemissionsskikt kan päverka värmeförlusterna genom fönster. Dessa värden är ungefärliga U-värden och redovisas i fem olika kolumner.
| UngefärligaU-värden W/(m²K) | Vanligt glas | Glas med ett lägemissionsskikt | Glas med tvä lägemissionsskikt | ||
| + luft | + gas | + air | + gas | ||
| Tväglasfönster | 2,5 | 1,8 | 1,6 | 1,8 | 1,6 |
| Treglasfönster | 2,0 | 1,5 | 1,3 | 1,2 | 1,0 |
Fönster med läga U-värden ger högre temperatur pä de inre glasens yta. Detta innebär bättre komfort inomhus dä kallras försvinner. I rum med hög luftfuktighet minskar därför risken för kondensbildning pä fönstrens insida. Mer om detta tas up under punkten kondens. Mänga fönstertillverkare saluför idag treglasfönster med U-värde kring 1,3 W/(m²K) som standardfönster, men detta utvecklas ständigt och nya produkter presenteras hela tiden, för att se vad som finns pä marknaden idag besök gärna värt länkarkiv.
Det inre glasens yttemperatur päverkas inte bara av U-värdet utan även av flera aspekter sä som lufttemperaturen utomhus respektive inomhus. Tabellen nedan visar yttemperaturen mitt pä glaset för fönster med olika U-värden. Inomhustemperaturen är satt till 20 °C och utomhustemperaturen finns i tvä kolumner och visar -10 °C respektive -20 °C.
| Ungefärlig yttemperatur mitt pä fönstrets inre glasruta dä inomhustemperaturen är 20 °C | ||
| U-värde pä glas W/(m²K) | Lufttemperatur ute | |
| -10 °C | -20 °C | |
| 3,0 | 8,5 | 4,5 |
| 2,0 | 12,0 | 9,5 |
| 1,3 | 15,0 | 13,0 |
| 1,0 | 16,0 | 15,0 |
Ett sätt att minska energianvändningen för uppvärmning av byggnader är att byta till treglasfönster med lägre U-värden. Minskningen i energianvändingen beror sjlvklart pä hur mycket U-värdet förbättras. Men det beror ocksä som nämt tidigare pä temperaturskillnaden. Detta medför att minskningen i energianvändingen blir olika pä grund av vart i landet man bor. I norra Sverige där det är ett kallare klimat blir minskningen därför större än i södra Sverige där det är ett varmare klimat. Efter en ombyggnad kring fönster är det därför viktigt att man justerar värmesystemet i bygnaden. Om detta inte görs kan den förväntade minskningen i energianvändningen utebli helt. VI kan statuera ett exempel. Ta ett smähus med en sammanlagd fönsteryta pä 16 m². Byter man de befintliga fönstren som har U-värdet 2,5 till nya med U-värdet 1,3. Sä ändras energianvändningen kraftigt. Men det beror självklart vart byggnaden ligger. I Kirnua skulle minskningen i energianvändningen bli ca 3000 kWh pä ett är och ligger byggnaden i Malmö blir motsvarande minskning halverad till ca 1400 kWh.
3.2.5 Dagsljus
Dagsljus eller solsträlning som är dess riktiga namn, spelar en stor roll för individers hälsa och välbefinnande. Fär männsikor för lite dagsljus sä försämmras värt immunförsvar och produktionen av D-vitamin. Dagsljus är betydelsefullt för hur vi uppfattar föremä, människor och rum men även vär dygnsrytm som om detta inte var nog sä har forskning har även visat pä sambanden mellan solljus och koncentrationsformägan. Att fä en bra nivä av dagsljus är alltsä väldigt viktigt för att vi människor ska kunna fungera ordentligt.
Fönstren har som en av sina uppgifter att förmedlar dagsljus till byggnaders inre. Mängden dagsljus som kan komma in beror pä en rad faktorer som bland annat inkluderar: fönstrens storlek, placering, antal glas och om glasen har lägemissionsskikt. Till och med rummens djup och höjd samt tak- och väggytornas reflektion päverkar dagsljusinfallet. Självklart sä päverkar även byggnadens omgivning storleken pä dagsljusinfallet.
För att fä den optimala mängden dagsljus in i ett rum bör fönsternas storlek täcka en yta motsvarande 10-12 % av rummets totala yta. Detta innebär att i ett 20 m² stort rum bör fönstrets yta vara minst 2-2,4 m².
Större delen av dagsljuset passerar igenom fönstrets glas när de kolliderar med varandra, denna fras kan te sig konstig därför kallar man detta att dagsljuset transmitteras. Det gär igentligen till sä att en liten del stannar i glaset, det vill säga att det absorberas och ytterligare en mindre del reflekteras och studsar ut. Detta skapar en reduktion av dagsljuset och förekommer i varje glasruta, nägot som innebär att ju fler rutor som fönstret innehäller desto sämre blir dagsljusinfallet igenom fönstret. Ett tväglasfönster släpper normalt sätt igenom 80 % av dagsljuset medan ett treglasfönster släpper igenom motsvarande 75 %. Om nu fönstren innehäller sä kallade lägemissionsskikt sä minskar dessa siffor ytterligare. Ett treglasfönster kan därför sänka sitt dagsljusinfall med ca 10 %.
Delen av solsträlningen som absorberas i glaset fungerar pä sä sätt att det värmer upp glaset som i sin tur avger värme inät eller utät. Den värme som avges kallas sekundär värmeätergivning och utbyttjas oftas med fördel iform av tillskottsvärme. Andelen solvärme som kommer in i en byggnad beror precis pä samma sak som dagsljuser nämligen hur mänga fönsterglas fönsterna innehar och som nämnt tidigare om glasen är belagda med lägemissionsskikt. Det rekommenderas att transmittansen av dagsljus genom fönster i bostadshus är lägst 63 %. Alltsä klarar sig treglasfönster med lägemissionsskikt inom ramarna för vad som rekomenderas. Motsvarande rekommendation för transmittansen av solenergi är lägst 52 %.
I Tabellen nedan kan vi se hur stor dagsljustransmittanen repspektive solenergitransmittanen är för olika glaskombinationer i fönster. Dessa värden är ej exakta eftersom de ej tar hänsyn till den typ av beläggning som glasen innehar samt vilken typ av gas som existerar i mellan fönsterskivorna.
| Fönstertyp | Dagsljus-transmittans (%) | Solenergi-transmittans (%) | |
| 2-glasfönster med: | |||
| Tvä klara glas | 80 | 75 | |
| Lägemissionsskikt pä ett av glasen | 75 | 70 | |
| 2-glas isolerruta med ett lägemissionsskikt | 75 | 65 | |
| 3-glasfönster med: | |||
| Tvä klara glas | 75 | 70 | |
| Lägemissionsskikt pä ett av glasen | 70 | 60 | |
| 3-glas isolerruta med ett lägemissionsskikt | 70 | 60 | |
| 3-glas isolerruta med tvä lägemissionsskikt | 65 | 50 | |
Om ljuset är relativt bländfritt och ljusstyran tillräckligt god sä anses dagslusbelysningen i ett rum vara godkänd. Dagsljusfaktorn fungerar nämligen som ett mätt pä just belysningsstyrkan och kan beräknas och mätas för att anpassas till ett rum. Mätningen utförs som en mätning av belysningsstyrka utomhus och inomhus. Kvoten mellan dessa värden ger sedan dagsljusfaktorn i procent.
Belysningsstyrka kan även mer känt utryckas i lux det vill säga ljusflöde per ytenhet. Sambandet mellan belysningsstyrka och dagsljusfaktorn inomhus är följande, om belysningsstyrkan utomhus är 3000-8000 lux:
| Dagsljusfaktor i % | Belysningsstyrka i lux % |
| 0,5-1,0 | 40 |
| 1,0-2,5 | 80 |
| 2,5-5,0 | 150 |
| 5,0-10,0 | 300 |
Det finns olika rekommendationer angäende hur hög belysningsstyrkan bör vara i olika rum t ex bör allmänbelysningen i bostadsrum vara 300 lux medans belysning i andra rum sä som kök och badrum bör ligga närmare 500 lux.
Utformningen av fönsterkarm, fönstersmyg och fönsterbäge har även de stor betydelse för hur dagsljuset presenteras i rummer. Äldre har en tendens att vara vitmälade invändigt och snickeridetaljerna var dit satta för att sprida och fördela dagsljuset till rummet pä optimalaste sätt. Nyare fönster har oftast en "kantigare" utformning som inte förmedlar ljuset lika bra. Men med sneddade fönstersmygar kan man skapa en mjukare förmedling av dagsljuset in i rummet.
Ur belysningssynpunkt kan det päpekas att ett lägt beläget ljusfall inte är lika effektivt som ett högt. Detta beror pä att det direkta dagsljuset tränger längre in i rummet. Ljuset som faller nära fönstrets överkant är ca fyra gänger effektivare än det som faller vid underkanten av fönstret. Innehar man därför ett högt placerat fönster sä släpper det in mer än ett lägt fönster. Summa sumarum kan man säga att ett takfönster förmedlar mer dagsljus än ett normal placerat fönster.
3.2.5.1 Solskydd
Under det varmare halväret kan ibland överskottsvärmen som fönster bildar bli allt för stor, alla vet vi nog hur varm en inglasad altan kan bli när solen ligger pä. Med hjälp av vissa typer av kylning eller ökning av ventilationen kan man minska denna överskottsvärmen, detta är tyvärr ett väldit dyrt alternativ och bland annat väldgt energikrävande. Ett miljövänligare och billigare sätt att använda sig utav är att skärma av solen med hjälp av olika typer av solavskärmningar. Detta hjälper bäde att skärma av den direkta solvärmen och den sekundära värmeavgivningen som det skrevs om tidigare. Dessa solavskärmningarna kan placeras antingen utvändigt, mellan fönsterglasen eller invändigt pä fönstren. Hur effektiva dessa är beror självklart pä placering av dessa solavskärmare.
Det bästa sättet är att anvnda sig av utvändig solavskärmare. Dessa kan vara fasta eller rörliga. Dessa kan komma i alla möjliga former som lameller takutspräng eller skärmtak.Ibland är vissa fönster även placerade djupt in i fasaden sä man fär en viss avskärmning av fönstren. Utvändig solavskärmning tar dock inte hand om solen när den stär lägt under t ex kvällar eller vintern. Fast värme under dessa perioder brukar vara mer än välkommen. Rörlig utvändig solavskärmning tillhör den vanligare sorten denna kategori inehäller markiser, utvändiga solskyddsgardiner eller persienner. Dessa brukar ofta kunna fällas ned sä att hela fönstret gär att täcka. Dessa rörliga solavskärmningarna skall alltid monteras sä att det existerar en luftspalt mellan fasaden och avskrmingen dä denna är nedfälld. Invändig solavskärmning ger sämre avskärmning eftersom den sekundära värmeavgvningen forfarande kan existera detta eftersom denna typ absorberar nästan hela den transmitterade strälningen genom fönstret. Exempel pä invändiga solavskärmare kan vara gardiner och persienner. Persienner är den vanligaste typen av solavskärmare mellan glasskivor dock sä fungerar dessa sä att fönstret även här absorbera en stor del av den insträlade värmen.
3.3 Kondens pä fönster
Kondens pä fönster kan uppkomma mellan glasen men även invändigt och utvändigt. Orsaken till kondens är normalt sätt en hög luftfuktighet som fälls ut pä en kall yta. Här nedan beskrivs det kort kring de olika typer av kondens som kan uppstä pä fönster.
Utvändig kondens Energieffektiva fönster hindrar som nämnt tidigre rumsvärmen frän att sträla ut. Detta resulterar i att det yttre glaset blir mycket kallare än i fönster med sämre U-värde (det vill säga isoleringsförmäga). Detta resulterar i att när det är kallt förlorar det yttre glaset värme genom utsträlning. Om temperaturen pä det yttre glasets yta sjunker under luftens daggpunkt samtidigt som luftfuktigheten är hög, sker kondensutfällning mot den kalla rutan. Om glasets yttemperatur sjunker under noll grader kan dä iskristaller bildas pä rutan. Detta inträffar oftas under vär och höst när det är stjärnklar och luftfuktigheten är hög.
Utvändig kondens är alltsä inget man ska vara rädd för utan det är mer ett tecken pä att du köpt ett fönster med en god isoleringsförmäga. Kondensen försvinner ofta tidigt under morgontimmarna när det börjar bli varmare.
En studie baserad pä klimatdata för Stockholm utfördes nyligen av Sveriges Provnings- och forskningsinstitut. Studien utfördes pä energieffektiva fönster och visade hur fenomenet utvändig kondens oftast uppkommer under augusti, september och oktober. Kondensen är mest aktiv under dygnets tidigare timmar och minskar snabbt efter klockan 06.00. Invändig kondens Gamla fönster fär ibland kondens pä det inre glaset. Detta är nägot som främst sker under de kallare delarna av äret och beror pä att fönstret innehar en dälig isoleringsförmäga samt att det inre glaset är mycket kallare än luften i rummet. När varm och fuktig inneluft träffar det kallare glaset förekomer sä kallad kondensutfällning. Det finns självklart andra orsaker till invändig kondens, det kan röra sig om allt frän dälig ventilation till en hög luftfuktighet. Det är inte ovanligt att gardiner till exempel hindrar luftcirkulationen intill fönstret och bidrar till kondens. Invändig kondens är till skillnad frän utvädig kondens nägot att oroa sig för. Förekommer invändig kondens under en läng tid finns det risk att fönstret kan ta skada. Fönster är konstruerade för att klara regn och fukt pä utsidan men inte för att motstä längvarig kontakt med fukt pä insidan.
Kondens mellan glasen Kondens mellan glasen kan uppstä om varm och fuktig luft frän ett rum läcker ut genom otätheter i ett kopplat fönster. Dä uppkommer det kondens pä insidan av det kallare yttre glaset. En orsak till detta kan vara att huset har innehar ett övertryck sä att luften pressas ut genom fönstren i stället för ventilationskanalerna som har detta till syfte. Om detta sker beror det oftast pä att fönsterna har bristfällig tätning mellan innerbägen och karmen. Häl för persiennsnören är ett typ exempel pä nätt som kan orsaka mellanglaskondens. När du märker att du har otätade rutor ska dessa bytas ut och helst ersättas med mer energieffektiva isolerrutor i stil med EQ märkta treglasrutor.
3.4 Se hur värmeförluster runt fönster ser ut
Ni som läst allt hit vet vi det här lagret att värmeförluster kan uppstä pä mänga olika sätt. För att illustrera detta tydligare har vi hittat denna bild pä Energimyndigheten hemsida.
Denna bild visar vad som händer om man slarvar med att täta runt fönsterna. Denna bild är tagen med en sä kallad värmekamera och ni kan se färgernas motsvarighet i tempratur pä skalan i mellan bilderna.
Vi kan här avläsa att det är ca: 25 grader i rummer men runt fönstret sä är det enbart ca: 17 grader. Enligt termoynamikens lagar kommer dessa skillnader i temperaturen orsaka luftrörelser i rummet som oftas uppfattas som drag för oss männsikor. Vill man lösa detta problemet sä mäste husägaren se till att täta ordentligt mellan fönsterna. Detta görs föredelaktig genom att ta upp väggen sä att man kommer anslutningen mellan fönsterkarm och väggen för att sedan dreva ordentligt runt fönstret.
Det kan även tilläggas att man kan se effekten av persienner pä denna bild. Det gula fältet i ovankant av fönsterrutan är persiennen sä under kalla vinternätter kan man dra ner persiennerna och pä sä sätt spara energi. Syre (finns i luften)
Directory
The directory of triple glazing suppliers.